prev next

SWE

F L O R A   C L A N D E S T I N A

Jag vill berätta något, en historia. Den handlar om att leta efter något utan att veta vad.

Om att gå vilse i en skog utan att bli rädd.

Och om att ta vara på vad man hittar och att förstå vad det är för något.


Jag bygger noga en vaxmodell, gör en gipsform runt den och ångar sedan ut vaxet.
Då är det ett hål därinne. Ett ingenting. Samtidigt rymmer det all tid i världen.
Det förflutna genom formens minne av modellen.
Framtiden genom förväntan på vad som ska formas därinne.
I nästa stund finns där plötsligt ett föremål av metall, som ingen någonsin har sett.
Fortfarande dolt inne i gipsen.
Jag är den första som får se det när formen sänks ner i kallt vatten och det spränger sig ut.


ENG

F L O R A   C L A N D E S T I N A

This is a story about looking for something without knowing what it is.

About wandering in a forest without getting scared.

About embracing what you find and learning to understand it.


Carefully I build a wax model. I make a plaster mould and steam out the wax. Now there is a hole inside. Nothing. Simultaneously it is containing all the time in the world. The past through the moulds' memory of the wax.  The future through the anticipation of what will form inside. In the next moment there is suddenly a metal object, which no one has ever seen. 

Still shrouded inside the plaster. 

I am the fist to see it as the mould drops into cold water and blasts it out.




prev next